Missa inte min debut i Vetenskapens värld som sändes den 16 december och som ligger på SvTplay fram till våren 2015.
Det är en halvtimmesdokumentär som jag gjort tillsammans med Christian Arnet på Svea Television och som är en fri fortsättning på Åldrandets Gåta. Bland annat besöker vi den blå zonen i Småland och intervjuar 100-åringar. Inslaget börjar ganska prick en halvtimme in i sändningen.

http://www.svtplay.se/video/2541283/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-33
 

Alla åldras men ingen vet varför. Nu visar en unik kartläggning av 46 djur- och växtarter från Max Planck-institutet i Rostock och Odense att olika arter åldras på extremt olika sätt. Det är första gången forskare på ett så brett sätt analyserat olika arters åldrande.
En del djur, som fruktflugor, lever bara i några dagar medan andra, som människor lever i många decennier. Några, som vattendjuret hydra, kan leva i flera sekel och tycks inte åldras alls. Samma sak gäller exempelvis maneter och eremitkrabbor.
Det mest förvånande enligt studien, som presenterats i tidskriften Nature, är att mönstret för åldrande varierar så mycket mellan olika djur och växtarter. Skillnaderna är så stora och det finns så många olika varianter att ingen känd teori om åldrandet tycks kunna ge en heltäckande förklaring. 
En sådan teori ("disposable soma") säger till exempel att naturen prioriterar anlag som maximerar chansen att föröka sig och att ta hand om avkomman, även om det senare leder till snabbare åldrande. Men för vissa arter, däribland människan dröjer det mycket lång tid efter den fertila perioden innan dödligheten ökar.
En annan intressant upptäckt är att de mest långlivade människorna på jorden - japanska kvinnor - efter många år av låg risk att dö sedan plötsligt löper 20-dubblad dödsrisk vid hög ålder. Hos ingen annan studerad grupp ökar dödsrisken så snabbt. Det skulle förstås kunna tolkas som att vi närmar oss taket för människans maximala livslängd, men mot det talar att just japanska kvinnor också tillhör de grupper där medellivslängden just nu ökar snabbast.
En jämförelse med jägarfolk i Paraguays regnskogar visar på en mer utjämnad kurva, vilket troligen speglar hur det sett ut bland våra primitiva förfäder.
Forskarna menar att tidigare teorier om åldrandet snedvridits genom att man då bara känt till mönstret för åldrandet hos ett fåtal arter.
"Vår studie avslöjar att åldrande är ett av de minst förstådda fenomenen inom biologin", kommenterar en av forskarna, Owen Jones.

Den här hemsidan, och inte minst bloggen, har kommit till av det enkla skälet att jag kände behov av en alldeles egen plats på nätet för direktkontakt med mina läsare. Många sådana samtal sker idag i samband med min vardagliga rapportering i Svenska Dagbladet där jag bevakar mat, livsstil och hälsa.

Alla läser nu inte SvD och för dessa har det - fram till nu - varit mer komplicerat att ta kontakt. Någon kanske har läst böckerna, någon annan har hamnat på ett föredrag eller bara noterat min existens via en intervju i någon tidning eller då jag varit gäst i ett radio eller TV-program. Sedan min bok Åldrandets gåta gavs ut för ett år sedan har det blivit mer än 100 sådana intervjuer och dussintals framträdanden i radio och TV. Genom den här hemsidan finns det för första gången en lätthittad mötesplats som riktar sig till dig som är intresserad av mina böcker och föredrag.

Bloggen då? Vad är den till för? 

Min tanke är att främst ta upp saker som är kopplade till mina böcker och framför allt till den senaste: Åldrandets gåta. Syftet är att då och då lite mer djuplodande kommentera olika forskningsrön som rör livsstil och åldrande.

Jag har dessutom saknat en kanal där det går att lägga ut lite mer djuplodande argumentation kring frågor som väckts genom min journalistik. Mer än en gång har jag varit med om att myndigheter, företag och även ledarskribenter försökt misskreditera kritiskt granskande artiklar. Sådant leder ofta till en skriftväxling där motparten sällan publicerar ett bemötande och dessutom är frågan kanske för snäv för att bemötandet ska slå sig in i SvD som riktar sig till en bred masspublik. Den här bloggen utgör på så vis en praktisk plats för att publicera material som vid sådana tillfällen kan vara av stort intresse för de som vill följa en fråga djupare. 

Bloggen ska alltså vara ett forum som gör det möjligt att gå in mer i detalj i vissa sakfrågor. När jag skriver i SvD är det viktigt att hålla sig på en nivå som går att följa utan några speciellt stora förkunskaper. För den som däremot läst någon av mina böcker finns naturligtvis en helt annan bas för att diskutera olika ämnen mer ingående.

Sist men inte minst ska bloggen berätta om olika händelser som kan vara av intresse, exempelvis föredrag som är öppna för allmänheten och annat som rör böckerna.

Till slut måste jag förstås tacka min bror Sigge Ennart för att han hjälpt mig att få till den här hemsidan. Jag skulle kunnat ha en sämre rådgivare eftersom Sigge, som numera är kreativ utvecklare inom Schibstedkoncernen, var ansvarig chef på Aftonbladet.se  under den resa när Aftonbladet blev en av världens mest framgångsrika mediesajter.

Nu kör vi!