Den här bloggen ligger som den uppmärksamme besökaren säkert noterat sedan en ganska avsevärd tid i dvala. Sanningen att säga har den aldrig kommit igång. Det hänger ihop med att jag har en massa andra engagemang som tagit all min tid, men inte riktigt bara det. En av de viktigaste saker jag lärt mig under de år jag som journalist och författare bevakat forskning kring mat, livsstil och hälsa är hur viktigt det är att ta kommando över sin egen tid. När jag besöker familjer i de blå zonerna behöver jag nästan alltid genomgå en slags mental karantän för att bli av med all stress och alla måsten. Där tar människor dagen som den kommer och förvånansvärt få fipplar med sociala medier i sina mobiltelefoner.

Min lärdom är klar: uppdateringar av bloggar, twitter och instagram får aldrig bli en plikt som äter sig in i vardagen utan måste kännas roligt. Därför avstår jag oftast men jag har å andra sidan förmånen att skriva i Svenska Dagbladet och i böcker och även nå ut på andra sätt.

Ok, för att du inte ska missa några av den allra senaste tidens aktiviteter från min sida kommer här i alla fall en kort men inte fullständig uppdatering.

I november 2022 kom min och Niklas Ekstedts nya Happy Food-bok som på en gång samlar våra bästa recept som är många och supersmarriga. Både klimatvänliga och superhealthy som min italienska vän Danil Vuotto garanterat skulle beskriva saken!

Happy Food Green som jag dessförinnan skrev tillsammans med Niklas Ekstedt har blivit väldigt uppskattad! I Happy Food Green tittar vi närmare på hur framtidens mat kan se ut genom att göra en djupdykning i hur den såg ut förr i tiden - runt Medelhavet. Den ursprungliga Medelhavskosten var, visar det sig, nästan helt lakto-ovo-vegetarisk. Spännande tycker vi! Genom att äta mindre kött kan vi göra något som är bra för både vår egen, djurens och planetens hälsa. Flera av recepten är direkt inspirerade av intervjuer med gamla bergsbor i södra Italien, i det område där Medelhavskostens först beskrevs. Happy Food Green är den tredje boken i serien som började med Happy Food (fokus på tarmflora)  samt Happy Food 2.0 (fokus på måltiden).

Leva Gott-podden har jag och Niklas gjort sedan början av 2020. Just nu är det paus pga av mycket slit med annat under pandemin och, ja, det är mycket som händer, men snart så. Tills vidare ligger alla avsnitt kvar för lyssning på Spotify med flera ställen. Vi tycker att det är ett jätteroligt format att kunna sitta och diskutera olika ämnen som har att göra med mat och hälsa. Precis som i Happy Food-böckerna vill vi förena de allra senaste forskningsrönen med matlagningstips av högsta klass. Sedan har det blivit en del rätt roliga anekdoter också om jag får säga det själv. Finns på Spotify och där poddar finns.

Min huvudsakliga tid ägnar jag som vanligt på Svenska Dagbladet. Där jag på senare tid publicerat artikelserier om bland annat ultraprocessad mat och det utmaningar som följer av den nödvändiga omställningen till en mer växtbaserad kost. Dessutom en fördjupande serie om vår utarmade tarmflora och den ursprungliga stenålderskosten enligt färska arkeologiska fynd.

Fråga Doktorn Special. Det var trevligt att få vara med i panelen i första avsnittet av SvT:s nya satsning tillsammans med diabetesprofessorn Kerstin Brismar och kocken och kokboksförfattaren Alexandra Zazzi. Avsnittet gick i repris i somras. Jag hann med att berätta lite om blå zoner men också om den nya forskningen som tyder på nyttan av att dra ner på speciellt det som alltså kallas ultra-processad mat. Vad är det då? Jo, med författaren Michael Pollans ord: allt som din mormor inte skulle kunna identifiera som mat. Tydliga kännetecken är att de innehåller mer än fem ingredienser varav ingen tydlig dominerande färsk råvara förutom socker, raffinerat fett, salt och mängder av tillsatser.

I våras kom min och Gunilla von Halls bok Virusvarning - Om högrisklabb, fladdermöss och bioterrorism. Faktiskt nödvändig lösning för att förstå det storpolitiska spelet, och spelet inom forskarvärlden, kring pandemin och möjligheten att hindra att det händer igen.

Jag har på senare tid blivit intervjuad i flera poddar bland annat Framgångspodden och Food Pharmacys podd. Vi är också glada över att våra boksläpp gett ganska mycket medial uppmärksamhet både i Sverige och utomlands där vi även letat oss in i internationella tidskrifter med miljonupplagor som GQ-Magazine och Good Housekeeping, liksom tidningar som The Sunday Times och Die Welt. Vi tar förstås varje chans att sprida vårt budskap om mat som både är god, hälsosam och bra för klimatet och mångfalden vidare!


​

Alla åldras men ingen vet varför. Nu visar en unik kartläggning av 46 djur- och växtarter från Max Planck-institutet i Rostock och Odense att olika arter åldras på extremt olika sätt. Det är första gången forskare på ett så brett sätt analyserat olika arters åldrande.
En del djur, som fruktflugor, lever bara i några dagar medan andra, som människor lever i många decennier. Några, som vattendjuret hydra, kan leva i flera sekel och tycks inte åldras alls. Samma sak gäller exempelvis maneter och eremitkrabbor.
Det mest förvånande enligt studien, som presenterats i tidskriften Nature, är att mönstret för åldrande varierar så mycket mellan olika djur och växtarter. Skillnaderna är så stora och det finns så många olika varianter att ingen känd teori om åldrandet tycks kunna ge en heltäckande förklaring. 
En sådan teori ("disposable soma") säger till exempel att naturen prioriterar anlag som maximerar chansen att föröka sig och att ta hand om avkomman, även om det senare leder till snabbare åldrande. Men för vissa arter, däribland människan dröjer det mycket lång tid efter den fertila perioden innan dödligheten ökar.
En annan intressant upptäckt är att de mest långlivade människorna på jorden - japanska kvinnor - efter många år av låg risk att dö sedan plötsligt löper 20-dubblad dödsrisk vid hög ålder. Hos ingen annan studerad grupp ökar dödsrisken så snabbt. Det skulle förstås kunna tolkas som att vi närmar oss taket för människans maximala livslängd, men mot det talar att just japanska kvinnor också tillhör de grupper där medellivslängden just nu ökar snabbast.
En jämförelse med jägarfolk i Paraguays regnskogar visar på en mer utjämnad kurva, vilket troligen speglar hur det sett ut bland våra primitiva förfäder.
Forskarna menar att tidigare teorier om åldrandet snedvridits genom att man då bara känt till mönstret för åldrandet hos ett fåtal arter.
"Vår studie avslöjar att åldrande är ett av de minst förstådda fenomenen inom biologin", kommenterar en av forskarna, Owen Jones.