Alla åldras men ingen vet varför. Nu visar en unik kartläggning av 46 djur- och växtarter från Max Planck-institutet i Rostock och Odense att olika arter åldras på extremt olika sätt. Det är första gången forskare på ett så brett sätt analyserat olika arters åldrande.
En del djur, som fruktflugor, lever bara i några dagar medan andra, som människor lever i många decennier. Några, som vattendjuret hydra, kan leva i flera sekel och tycks inte åldras alls. Samma sak gäller exempelvis maneter och eremitkrabbor.
Det mest förvånande enligt studien, som presenterats i tidskriften Nature, är att mönstret för åldrande varierar så mycket mellan olika djur och växtarter. Skillnaderna är så stora och det finns så många olika varianter att ingen känd teori om åldrandet tycks kunna ge en heltäckande förklaring.
En sådan teori ("disposable soma") säger till exempel att naturen prioriterar anlag som maximerar chansen att föröka sig och att ta hand om avkomman, även om det senare leder till snabbare åldrande. Men för vissa arter, däribland människan dröjer det mycket lång tid efter den fertila perioden innan dödligheten ökar.
En annan intressant upptäckt är att de mest långlivade människorna på jorden - japanska kvinnor - efter många år av låg risk att dö sedan plötsligt löper 20-dubblad dödsrisk vid hög ålder. Hos ingen annan studerad grupp ökar dödsrisken så snabbt. Det skulle förstås kunna tolkas som att vi närmar oss taket för människans maximala livslängd, men mot det talar att just japanska kvinnor också tillhör de grupper där medellivslängden just nu ökar snabbast.
En jämförelse med jägarfolk i Paraguays regnskogar visar på en mer utjämnad kurva, vilket troligen speglar hur det sett ut bland våra primitiva förfäder.
Forskarna menar att tidigare teorier om åldrandet snedvridits genom att man då bara känt till mönstret för åldrandet hos ett fåtal arter.
"Vår studie avslöjar att åldrande är ett av de minst förstådda fenomenen inom biologin", kommenterar en av forskarna, Owen Jones.
En del djur, som fruktflugor, lever bara i några dagar medan andra, som människor lever i många decennier. Några, som vattendjuret hydra, kan leva i flera sekel och tycks inte åldras alls. Samma sak gäller exempelvis maneter och eremitkrabbor.
Det mest förvånande enligt studien, som presenterats i tidskriften Nature, är att mönstret för åldrande varierar så mycket mellan olika djur och växtarter. Skillnaderna är så stora och det finns så många olika varianter att ingen känd teori om åldrandet tycks kunna ge en heltäckande förklaring.
En sådan teori ("disposable soma") säger till exempel att naturen prioriterar anlag som maximerar chansen att föröka sig och att ta hand om avkomman, även om det senare leder till snabbare åldrande. Men för vissa arter, däribland människan dröjer det mycket lång tid efter den fertila perioden innan dödligheten ökar.
En annan intressant upptäckt är att de mest långlivade människorna på jorden - japanska kvinnor - efter många år av låg risk att dö sedan plötsligt löper 20-dubblad dödsrisk vid hög ålder. Hos ingen annan studerad grupp ökar dödsrisken så snabbt. Det skulle förstås kunna tolkas som att vi närmar oss taket för människans maximala livslängd, men mot det talar att just japanska kvinnor också tillhör de grupper där medellivslängden just nu ökar snabbast.
En jämförelse med jägarfolk i Paraguays regnskogar visar på en mer utjämnad kurva, vilket troligen speglar hur det sett ut bland våra primitiva förfäder.
Forskarna menar att tidigare teorier om åldrandet snedvridits genom att man då bara känt till mönstret för åldrandet hos ett fåtal arter.
"Vår studie avslöjar att åldrande är ett av de minst förstådda fenomenen inom biologin", kommenterar en av forskarna, Owen Jones.
RSS Feed